move on.

Nu är vi tillsammans igen, och som vanligt är det underbart att ha henne som mitt sällskap.
Vi skrattar och flammsar, vi blir nästan som 13 igen. Hon är underbar och mitt allt!

Vi har promenerat, och bara hängt på söder. Vi har skrattat åt våra egna skämt och avslutat med middag på Sonjas grek. Och nu sitter vi här tillsammans hemma hos mig. Och så kommer det  att förbli nu ett tag.


















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0